Att se ens eget barn vara dunderförkyld och ha jordens värsta hosta, det svider faktiskt ganska så lagom i hjärtat. Idag så är det betydligt värre.. ni vet när man hostar och det bara låter tomt i lungorna? Så har min lilla pojke. Hoppas det inte är någon halsfluss eller liknande. Och han försöker "prata" hela tiden men upptäcker att det gör ont och börjar gråta :( Klockan 17 ska vi iaf till doktorn för en liten undersökning.

Som skrivet, det blir inte mycket sömn för varken Milos eller min del. Han vaknar titt som tätt och hostar, hostar, hostar. Under förmiddagen så gick vi och myste i sängen och vaknade 2,5tim senare. Ja, visst märkts det att ingen av oss sover på natten minsann? ;)
Så här i sjukstugan händer det inte mycket, en himla massa gos står enbart på listan (förutom besök hos farbror doktorn förstås).

Det var allt från oss! Kram ♥