Du är en person som vänder kappan efter vinden, en som pratar skit om andra bakom ryggen. Du säger att Du står för vad Du säger - men det gör Du sällan. Du tycker illa om folk men som helt plötsligt duger när det inte finns några andra att vara med. Du är ingen man kan lita på. Du är osäker men ändå så trygg. Du är annorlunda - jag vet inte vem du är längre. Du är falsk- men jag kan inte säga det till dig.

Du är raderad.
Jag orkar inte låtsas - tro inte att jag behöver dig. Jag trodde jag skulle ha dig vid min sida, någon att luta mig mot.

Jag är tydligen för ointressant för dig.
Jag har en pojkvän som jag älskar, som är pappa till mitt barn. Jag har kanske kommit längre i "livet" än dig. Men jag är fortfarande samma männsika som för 9månader sen, det är synd om dig att Du inte förstår det.